Från min mamma!

Idag ska jag åka till Uppsala för att äntligen få träffa deras specialister på Akademiska.. Jag har sett fram emot detta läkarbesök sedan jag var inlagd i somras. Jag har förmodligen alldeles för höga förväntningar på dessa läkare men jag måste ju fortsätta hoppas på att någon kommer kunna hjälpa mig. Även om inte de skulle kunna hjälpa mig idag måste jag nog fortsätta hoppas att nästa kan det, eller nästa, eller nästa. 

Jag fick världens finaste sms av mamma i morse. Med risk för att vara för privat lägger jag ut smset här. Jag vill så gärna spara det och här på bloggen finns det alltid kvar. Annars försvinner det bara i sms-flödet. Åh vad jag älskar min fina mamma.. 

Det var en gång en mamma och pappa som hade längtat så länge efter att få ett litet barn att älska och äntligen kom hon, och det var Du! Den finaste lilla ängel som någonsin funnits! Så kändes det VERKLIGEN!!! 
Jag hade aldrig sett en så vacker bäbis! 
Du växte och blev en klok, söt och otroligt lillgammal liten tös! 
Du både fick och gav så mycket kärlek och jag var SÅ LYCKLIG! 
Du fick småsyskon som Du älskade över allt annat! 
Du tog hand om och stod upp för dem, som bara en storasyster kan! 
Du gav dem all kärlek en liten flicka kan, och lite till... 
Och Du fick också tillbaka, jag vet inte om någon kan se mer upp till någon än Dina syskon gjort för Dig!
Åren gick och Du började få ont i Din mage. 
Ingen, inte ens jag, Din mamma, förstod nog hur tufft Du hade det... Samtidigt skulle Du gå igenom det som är det värsta ett barn ska behöva gå igenom. 
De Du älskade mest, pappa och mig, klarade inte det vi lovat...att älska i nöd och lust... 
Med både ont i huvudet, magen och hjärtat klarade Du skola och allt annat... 
Du är en hjälte, men ibland gör mitt hjärta så ont när jag tänker på om Du fick ta för stort lass...
Jag vet att Dina syskon förlitade sig mycket på Din styrka och tröst... Men det är nog en av anledningarna till att Du har den kraft Du idag har... 
Ibland förstår jag inte var Du får Din styrka och kämparanda ifrån... 
Ja, åren gick och nu är min finaste lilla tjej stor och allt blev inte som varken Du eller jag hoppats, sett fram emot eller tänkt oss... 
Jag är så ledsen över att behöva instämma... Livet bjuder just nu på alldeles FÖR MYCKET som Du INTE skulle behöva gå igenom...
Och ingen gråter mer än jag, min lilla ängel. Om jag kunde så skulle jag vilja lyfta all Din smärta och Dina sjukdomar och själv ta över dem... 
Men det är ju inte så enkelt...
Du sa i förrgår att Du ville be om förlåtelse för om Du inte varit den Du vill vara och om Du sårat... 
Jag vill nu säga samma sak tillbaka. 
Förlåt, min älskade Evelina om jag sårat, sagt för mycket, pressat ja, helt enkelt inte förstått vad Du behövt och önskat av Din mamma! 
Men jag vill att Du ska veta att min önskan ALLTID är det bästa för Dig!
Jag vill vara Ditt stöd GENOM allt! 
Vill ge påfyllning och kraft!
Vill vara den Du ALLTID känner att Du kan vända Dig till! 
Du är min älskade lilla flicka för evigt!
Jag älskar Dig så oerhört mycket och hoppas att jag visar och ger den kärleken på just det sätt som Du kan ta till Dig och behöver, och lite till!!!
Det är i alla fall min största önskan och bön!
Jag älskar Dig! Mer än Du kan tänka, ana eller förstå! 
Varma kramar
Din mamma 

Kommentarer
Postat av: Haggan

Lycka till mitt hjärta. Stora och vackra ord från mor. Tårar i mitt öga

Svar: Tack fina du! ❤️
Evelina Nilsson

2015-10-21 @ 11:54:01
Postat av: Amanda

❤️❤️❤️❤️❤️

2015-10-22 @ 15:52:51
Postat av: Josefin

finaste jag någonsin läst tror jag😔❤️

2015-10-23 @ 02:10:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0