Deppfredag!

Jag hade läkarbesök inbokat kl 11 i förmiddags. Endometriosen förstör mitt liv mer och mer för varje dag som går känns det som. Man hade ju en förhoppning om att det någon gång skulle vända, men inte än tydligen.. Endometriosen har förstört (bland annat) min blåsa och mina tarmar så mycket.. När de gör vad de ska göra så spricker endon upp och det resulterar i fruktansvärda smärtor. Tänk er ett inflammerat/skadat/trasigt organ som ändå hela tiden måste användas. Jag har haft ont i magen när jag kissat sedan jag fick endo för typ 10 år sedan. Det känns som en kraftig urinvägsinfektion typ och det gör ont upp i hela magen. Men de senaste åren har det varit mer problematiskt än så. Eftersom det gör så himla ont att kissa vägrar kroppen liksom att göra det, för att den skyddar sig själv emot smärtan (allt är läkarens ord..) och det gör att jag ibland inte kan få ur mig en droppe hur länge jag än sitter och försöker. Så nu har det beslutats att jag ska ha kateter för att skydda blåsans funktion.. Går man så här för länge kan den sluta att fungera helt, och jag har redan haft såhär i måånga år. Jag blir typ deprimerad bara av att skriva det. Men vad ska man göra?!
Jag sänkte medelåldern drastiskt i väntrummet. Hur fasen kunde jag hamna här? Hur kunde jag, 26 år gammal, hamna i detta helvete? Alltså på riktigt? Det värsta är att det liksom inte finns något slut på det. Det är på riktigt det som knäcker mig mest.. Om jag visste att jag skulle stå ut en månad, ett år, 5 år till så fine, men jag vet inte ens om det någonsin kommer gå över/bli bättre. När jag frågade hur länge jag skulle ha den här lösningen så är svaret som alltid: "ja du har ju en kronisk sjukdom och än så länge finns det ingenting som botar den tyvärr.."
Alltså ska jag troligtvis ha så här tills det kommer ett botemedel - om det ens gör det över huvud taget. Är det inte sjukt att man kan bota cancer, man kan få flygplan att flyga, båtar att flyta, man flyger till månen.. men endometrios det kan man inte bota. Vi får se hur detta går.. Förhoppningsvis får kroppen ännu mer panik av katetern än smärtorna så att allt bara helt plötsligt börjar fungera felfritt av sig själv så att jag slipper kateter framöver. Man kan ju hoppas, även om det känns långsökt, haha..

Som jag älskar dig hjärtat! Bästa bästa boyfriend! ❤️ Vad skulle jag ta mig till utan dig?

Efter sjukhuset åkte vi och köpte en kökssoffa (tack Annso för att du tipsade oss om den). Vi har letat länge och äntligen kom det en som både var fin och stämde i mått. Den var lite djupare än vi hade tänkt oss så den sticker ju ut lite i förhållande till skåpen, men det gör ju inte så mycket egentligen! Jag tycker den blev bra där. Vi byter nog tyg sen, men så länge är den fin såhär också. Det känns som att kökssoffa är ett måste i ett kök..

Älsklingen håller på och bygger vår platsbyggda garderob och jag kontrollerar så att han gör som min ritning säger att han ska göra, haha. Det tar ju lite tid att bygga själva såklart, men såå mycket billigare och så får vi det precis som vi vill ha det också!

Vi har ingenting planerat i helgen. Vi ska bara vara hemma och mysa/fixa här hemma så mycket vi orkar. Hoppas ni alla får en fin helg!


Kommentarer
Postat av: Musketörn

Älskade du! Vilken kämpe du är och jag bara önskar att dom kunde trolla fram ett botemedel NU! Love you

Svar: ❤️❤️❤️
Evelina Nilsson

2016-11-11 @ 21:08:57
Postat av: mormor

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 Kram <3

Svar: ❤️❤️❤️
Evelina Nilsson

2016-11-11 @ 22:50:37
Postat av: Mattis

❤️❤️❤️❤️❤️

Svar: ❤️❤️❤️
Evelina Nilsson

2016-11-12 @ 01:31:52
Postat av: Fanny

❤️️❤️️❤️️

Svar: ❤️❤️❤️
Evelina Nilsson

2016-11-12 @ 06:02:06
Postat av: Pilla

Kramar till dig, Sån kämpe du är! 😚❤

Svar: ❤️❤️❤️
Evelina Nilsson

2016-11-12 @ 21:20:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0