Lite rädd!

Edward är så rolig, varje dag. Idag har han varit rädd för sin vattenskål. För att benet hamnade där i när vi lekte. Han vågade inte hämta benet förrän mot kvällen när jag satt bredvid och pushade honom om att han visst vågade. Allt som inte är som det brukar är farligt. Tex när jag rensade kökssåpen i veckan och ställde ut lite saker på golvet. Då blev köket livsfarligt och han vågade inte gå in. När jag tog fram en ikeapåse med extratäcke och lät den stå på vardagsrumsgolvet ett tag så vågade han inte gå i närheten av det. När vi tog upp lådan med julgrejer innan jul stod den i hallen ett tag. Edward satt inne på toan och gnällde hur länge som helst. När jag gick för att se vad som var fel tog han fart allt vad han hade och sprang förbi farliga lådan och till mig i vardagsrummet. 
Alltså; allt som inte är precis som vanligt är läskigt. 

Han är väldigt trygg i sig själv och världens snällaste och mest genomgoa hund ever, men just omgivningen kan bli otroligt farlig! Särskilt ställen som han är van vid och där saker och ting liksom brukar vara på ett visst sätt. 

Första gången jag och Eddi var och hälsade på Musch och Matti efter att jag och A flyttat ut (Musch och Matti tog över min och exets lägenhet när vi separerade) så sprang han in i full fart och skulle skutta in i sin hundbädd som han alltid gjorde när vi kom in. Helt plötsligt stod det en jättestor silvrig prydnadshund där hans säng alltid hade varit. Den tvärniten glömmer man aldrig, haha! Han blev så himla rädd, tvärnitade, flög upp i luften och sen backade han bort i full fart. Han vågade inte släppa den ur sikte. Livsfarligt när sängar förvandlas till prydnadshundar... 

Det farligaste vi har här hemma är sopskyffeln. Jag la leksaksbenet i skyffeln en gång för att han skulle inse att den inte är farlig. Det tog 10 (!!) min (jag har allt på film, haha) för honom att våga gå fram och ta benet. Han laddar länge, tar några steg fram, inser att han inte vågar, backar, och så börjar allt om och om igen. Man riktigt ser hur han liksom gaskar upp sig och tänker "nu kör jag" och börjar krypa fram, men så kickar skräcken in och han bangar och hoppar tillbaka igen. Lilla älsklingen min! 




Kommentarer
Postat av: Musch

Gudmors ögonsten! 💙💙💙

2016-01-20 @ 15:54:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0