Tänk att han var såhär liten när vi åkte ner till Malmö för att hämta honom. Han vägde 3,5 kg då (om jag inte minns helt fel) och nu är han uppe i 10 kg. Han är faktiskt ganska musklig för att vara en fralla. Men det resultatet har ju han och jag slitit en hel del för att få fram också med alla promenader, haha!

Jag vet att jag inte ska stressa upp mig utan istället tänka positivt, men jag är väldigt ångestfylld inför att stänga av morfinpumpen imorgon.. Jag vill inte återgå till det som var innan. Jag hoppas av hela mitt hjärta att detta blir ett avbrott för kroppen ifrån all smärta så att jag kan få komma hem och slippa dessa brutala toppar. 

Det ska bli så skönt att få komma hem, ta en riktig dusch, ta på mig nya fräscha kläder, ligga hemma i min soffa och min säng och ha Edward tätt intill hela tiden. Jag längtar! Jag vet dock inte när jag får åka hem än.. Det visar sig! 

Sov gott gänget! Natti natti