Fredag!

Den här dagen har vi gjort mycket mer än vad jag brukar nu för tiden. Valbo, en runda på stan för att titta på spektaklet, hälsat på bror, byggt ihop en byrå till våran nya inneboende och nu har jag precis bäddat ner mamma i soffan efter te och mys. 



Jag har aldrig sett så många poliser på samma ställe innan. Inte så många polisbussar heller och definitivt inte så många special editon-folk. Jag tänker inte ge mig in i någon politisk debatt men jag måste ju bara säga att jag personligen tycker att båda sidorna är lika låga. Den ena sidan står och pekar finger, skriker rätt ut, smäller bomber, blir bortförda av poliser och den andra sidan står stolt och pratar om ett ursvenskt samhälle. Say what? Jag är egentligen mer fascinerad av människors olika beteenden och allas "det är bara jag som har rätt och ingen annan"-tänk. Helt sjukt att vi måste betala såna sjuka summor pengar (det där pådraget med hur mycket poliser som helst kan inte varit gratis) för att folk tycker så extremt olika och absolut måste visa det också. Jag tycker att alla har rätt att tycka vad de vill och borde låta alla tycka vad de vill. Det är det som är så fint med yttrandefriheten i vårat land. Men den ena sidan står och kastar skit på den andra sidan som kastar skit tillbaka. Var känner vi igen det ifrån? Just det. Småbarn. Visserligen kanske det är bra att folk demonstrerar och gör sin röst hörd, försökte Andreas förklara för mig när vi stod där. Annars skulle vi aldrig vara där vi är idag. Men jag skulle aldrig göra något liknande. Det kanske är tur ändå att alla är olika, trots att jag ibland kan bli så trött på allas olika tyckanden, demonstrerande och förstörande och bara önskar att allt fungerade och det var fred på jorden. En jätteeloge till alla poliser som gjorde ett grymt jobb! Tycker synd om poliserna som får ta så mycket skit.. Jag var trots det nästan lite skrajsen ett tag för hur människor fungerar så jag höll hårt i min lilla björn. 
Jag kanske gav mig in i lite debatt ändå? Det är ju otroligt intressant med politik och jag och Andreas pratar massor om det. För någon dag sedan låg vi och pratade om alla olika partier i 3 timmar och förstod inte alls var tiden tog vägen. Det omtalade valet börjar visst närma sig.. Jag ville inte bli beblandad med någon av sidorna men Andy ville inte missa det och jag är nyfikna i en strut och var bara tvungen att följa med. 




Åter till byråbyggandet. Sjukt att det tar sån tid att få ihop. Trodde aldrig vi skulle bli klara. Men nu står den där! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0