Östergårds!
Tänk att jag är uppväxt så här mitt ute i skogen på en bondgård far far away från civilisationen :p Det är så mysigt att komma ut dit. Jag har ju ändå bott där i 14 år så det finns ju en hel del härliga minnen. Jag och pappa tog en liten tur ut dit och kollade läget. Jag var även och hälsade på min älskade lilla bebis innan jag åkte in mot stan igen!
Åhh vad fina bilder!!! Jag blir varm och minns...
Ja, tänk hur livet kan förändras...
Och det är ju tack och lov numera bevisat att det kan bli hur bra som helst även om det inte blev som man tänkte sig...
Men, det har gjort ont, mycket ont... För Er, för mig, ja för många...
Det känns som om jag levt två liv:
Ett underbart med Roger och Er, jag kan nu, ÄNTLIGEN!!! titta tillbaka och både njuta och vara så tacksam för de fina åren och alla härliga minnen...
Och ett liv här och nu med Thomas och Er, ett liv med mycket KÄRLEK, TRYGGHET och sprudlande GLÄDJE, SÅNG och MUSIK, ord som jag med tacksamhet stavar med STORA bokstäver!!!
Livet är underbart igen... :-)
