Hittade det här inlägget när jag kollade tillbaka i min blogg i arkivet.. Jag vet inte varför det här var så himla kul men det var ju Edward i ett nötskal! Så typiskt han att bara ligga och vänta på hjälp om något blev lite tokigt istället för att försöka lösa det själv.. Haha! Saknar dig varje sekund lilla knäppiskorv.

Han älskade verkligen att stå och titta ut genom fönstret (även efter hans vurpa, haha) och att ligga där på ryggstödet och vila. Sötaste! 

Men idag saknar jag detta mest. Jag ligger ju in princip alltid i "fosterställning" i sängen/soffan med benen uppdragna mot magen för att det gör minst ont då och Edward kom alltid och knölade sig ner i V:et som blev. Det var liksom där han alltid låg! 

Lilla plutten. Jag skulle göra vad som helst för att få dig tillbaka! ❤️