Scenskräck!

Vilket härligt väder vi har idag.. Jag saknar snön men älskar att solen tittar fram! Jag och Eddi var ute och busade i förmiddags. Jag tänkte försöka få med Edward på en liten promenad ut till "stora vägen" bara men där vändplanen och lillvägen möttes tvärstannade han för att hela vägen var isgata. Han tyckte inte att det var så roligt att halka omkring på isen, haha. Så det fick bli bus på gården istället.

Edward är ute hela dagarna här i Askön (Östhammar). Han älskar verkligen Askön mer än allt annat. Vårt torp och svärisarnas hus ligger sist på den här vägen så han har stoora tomter som han kan busa fritt på. Han har aldrig stuckit så jag släpper bara ut honom och så får han köra sitt race och springa emellan vår och svärisarnas tomter eller gå på upptäcksfärd i skogen bakom. Men det är skönt att veta att han alltid kommer tillbaka!
När vi kommer hit på söndagskvällarna och han ser vart vi är blir han alldeles speedad och får jättebråttom och krafsar på dörren för att han vill ut.

Förra veckan hände det något lite märkligt.. Edward är ju världens frysigaste hund och älskar sina tröjor och jackor. Han hjälper till och trä i tassarna när man klär på honom och myser verkligen när han får ha tröja på sig. Så förra veckan var ute och busade fast utan tröja. Så kom han och sa till att han ville in efter ett tag. När han kom in började han gnälla på en gång. Jag provade att öppna ytterdörren igen men han ville inte gå ut. Efter ett tag märkte jag hur frustrerad han blev när jag inte fattade vad han menade. Då liksom slängde han sig med tassarna framåt som för att peka typ och skällde till, som att han försökte visa vad han ville. Då såg jag att hans tröja hängde på stolen precis där han slängde sig emot.. Jag tyckte nästan att det kändes lite sjukt om det var det, men jag tog iaf på honom tröjan. När han fått på sig tröjan sprang han direkt emot ytterdörren igen och ville ut. Sen var han ute i flera timmar. Är det inte sjukt att han på riktig sa till att han ville ha tröjan på sig? Bästa lillkorven!

Jag har över 4000 unika läsare i månaden nu.. Det är nästan så att det börjar bli lite läskigt att skriva när det blivit så stort, haha. Det är ju roligt med alla som tittar in här såklart men samtidigt känns det lite konstigt och overkligt att så många är intresserade av mig och mitt liv. Men ni är såklart mer än välkomna!

Ikväll åker vi hemåt igen mot Gävle/Harkskär. Mysigt att komma hem till vårt lilla hus igen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0