Idag saknar jag denna resa! Saknar bästa littlesis, värmen, LA, människorna, glamouren, farten, livet! På något sätt blev denna resa ett avbrott ifrån allt dåligt; sjukhus, sjukdomar, medicin, ligga hemma... Jag fick släppa det lite, även om såklart både sjukdom och medicin var med på resan, men jag fick byta miljö och tänka på något annat lite. Och så fick jag umgås med min andra hälft i 17 dagar i sträck! Bästa bästa!

Tänk att jag åkte till LA och överraskade bästa Jopplas utan att hon hade en aning om att jag skulle komma. Och vilken resa det blev!!! Kvalitetstid med bästa Josefin och bästa mami när det är som bäst.

Gu vad man ser att jag är svälld här på alla bilder ifrån den här resan.. Dels sväller magen upp otroligt mycket när jag har mycket ont, men så gick jag ju upp nästan 15 kg av en medicin jag tog förut.. Jag blev så himla svälld, fluffig och samlade på mig mycket vätska. Jag slutade med den medicinen någon vecka efter den här resan och jag har gått ner 10 kg av dem direkt bara av att sluta med medicinen... Jag äter absolut inte nyttigt alls nu, men när jag gick upp alla kilon försökte jag verkligen att tänka mig för. Jag har aldrig gjort det förr men trots att jag drog ner på godis, fika, mackor, you name it, så fortsatte jag att gå stadigt uppåt. Nu när jag äter onyttigt HELA TIDEN och lever som jag alltid gjort - äter vad jag är sugen på när jag är sugen på det - går jag ner hela tiden. Jag har fått beviset en gång för alla hur mycket biverkningar en medicin kan ha.. Jag kände att jag var större såklart under den här tiden, men det är nu efter jag verkligen ser hur svälld/stor jag var (självklart är allt relativt, men jag utgår såklart ifrån mig)! Jag har en del kilon kvar till min så kallade matchvikt, men ärligt talat orkar jag inte bry mig. Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om vikt, just för att jag aldrig haft problemet med att gå upp i vikt tidigare. Jag har gjort något nyttigt försök för att ta hand om kroppen, men jag halkar alltid tillbaka... Jag lägger ärligt talat inte så mycket energi på kroppen. Jag vill se ut som en Victoria Secret-modell, men jag är inte beredd att anstränga mig för att komma dit, så då har jag ingen rätt att gnälla heller. Man måste vara beredd att jobba för att ta sig någonstans, och är man inte det får man helt enkelt gilla läget. Jag har svårt för människor som gnäller på sin situation men inte är beredd att anstränga sig för att få till en förändring heller (saker som inte går att påverka faller självklart inte in under detta)..

Och här kommer bilder ifrån lilla äventyret hemma hos självaste fucking Leonardo Di Caprio. Sjukaste! Jag tyckte det var häftigt då såklart, men tycker typ att det är ännu häftigare såhär i efterhand när jag tänker tillbaka, haha. Bilrace med självaste Leo i bilen ifrån klubben för att komma ifrån paparazzis, glida in i hans feta villa i Beverly Hills med stora dinusaurieskelett i "hallen" (man kan nästan inte kalla det hall för det var större än hela våran tomt typ...), en egen biosalong i huset, han bjöd på tacochips och dipp (haha) och han bröt sin "inte-äta-onyttigt-inför-en-film"-diet bara för de där chipsen, utsikten ifrån hans hus.. Jag och syrran hängde med han och hans vänner hela natten och hade så sjukt kul! Han var verkligen som vilken annan som helst. Man tänkte liksom inte på att han är typ världens kändaste skådis när man var där.

Jag träffade Bieber också andra kvällen när vi var ut. Jag och Jopplas var på toa på klubben och så stod det någon utanför och bankade. När vi kommer ut stod han där och ville in. Jag såg knappt att det var han, haha.. Jag har aldrig fattat Bieber-hysterin. Han ser ju ut som en liten pojke. Fast bra musik har han ju. Men efter efterfesten hos Leo så var man liksom lite mer svårimponerad, haha! Ärligt talat är jag ganska svårimponerad när det gäller "kändisar" över huvud taget. Jag tycker inte att det är häftigt att vara känd bara för att liksom. Men att de är grymma på det de gör är ju sjukt imponerande och då är det ju häftigt att ha träffat så stora stjärnor ändå. Sjukt att sistaa lever detta livet hela tiden. Hon har verkligen träffat alla stora kändisar. ALLA! Mest avis är jag på Beyonce. Grymmast ever!

Vi har ju olika mål och drömmar här i livet såklart, jag och Josefin, men jag är glad att hon lever sina drömmar och följer sina målsättningar så att jag får prova på att leva det livet också, haha. Särskilt just nu när hela mitt liv är på hold.. Då uppskattades det alldeles extra! Fast just idag vill jag bara ha dig här babe! Saknar att ha dig hemma och bara kunna hänga en dag när som helst... ❤️

Det var den walking down the memorylane.. Behövde bli lite uppiggad idag. Jag försöker kriga på utan för mycket medicin. Jag tar ju närmare 30 piller/dag i daglig dos, dvs den ändras inte pga mående utan det är grundmedicineringen. Sen tar jag bonusmedicin utöver det när jag mår extra dåligt.. I Östhammar kör jag "kriga-utan-extra-medicin" och vila, medan hemma låter jag mig göra det jag vill och tar extra medicin för att orka det.. Alltså är det kroppen som får styra i Östhammar och hemma är det huvudet.. Och så får bonusmedicinerna hopps in där de behövs.

Men vilken härligt väder vi har! Älskar att snön är här! Hoppas den stannar så vi slipper allt slask.. Jag skulle vilja ha sommar 6 månader, vår 2 månader, höst 2 månader och vinter 2 månader. Jag tycker inte om alla "mitt emellan årstider" när man bara går och väntar på nästa.. Därför vill jag ha mycket av allt när det väl är den årstiden; mycket värme och sol på sommaren, mycket vår på våren, mycket snö och lagom kallt på vintern och fina höstdagar blandat med riktiga ruskdagar på hösten..

Vilket mixat inlägg.. Snacka om att klämma in lite av varje, haha! När Johan slutat åker vi hem till Gävle igen! Mysigt att komma hem till vårt lilla hus och fortsätta fixa!