Jag har pluggat till den här tentan i flera veckor. Min hjärna är extremt retard pga medicinerna och säkert pga sjukdomar i övrigt också. Jag har iaf haft mer ont än vanligt den senaste tiden men pga att jag har behövt plugga har jag låtit bli att ta bonusmedicin just för att hjärnan ska vara någorlunda med i matchen. Jag har alltså legat och plågat mig den senaste veckan för att vara redo för tenta. Jag och läraren har haft mailkontakt om att det är en omtenta jag skulle göra igår och att jag är en gammal elev från förra året. Detta var alltså första omtentatillfället sedan i augusti förra året och han var fullt medveten om att jag inte gick årets kurs. 

När jag kommer till tentasalen, mer redo än någonsin över att klara tentan, få ta min examen och lägga allt vad plugg betyder bakom mig för att kunna fokusera på att bli frisk, så känner jag inte igen ens hälften av frågorna. Det var precis som att jag fick en juridiktenta fast jag pluggat ekonomi. Jag kollar igenom tentan flera gånger för att försöka få en förklaring om att jag fått fel tenta, men det stod rätt kurs på tentan. Jag blir jätteförvirrad och går till tentavakten för att få ringa läraren. Självklart svarar han inte i telefonen på 40 min trots att han har en tenta på schemat, så jag fick sitta och vänta. Jag tycker att det är extremt dåligt. Om läraren har en tenta utsatt på schemat måste den väl se till att vara anträffbar vid ev frågor, annars hade jag ju missat 40 minuter av min tid till att skriva tentan.. 

När han tillslut svarar och jag undrar vad som är fel talar han om att kursen är uppdaterad med helt nytt material. Jag förklarar att jag inte fått någon som helst information om detta trots att vi har haft mailkontakt om att det är en omtenta jag ska göra. Då får jag till svar att "du har ju inte frågat". Jag kände hur jag började koka. "Så du känner inte att du har kunnat kläckt ur dig att det är en helt ny kurs även om jag nu inte har tänkt på att fråga?" Svaret blev då att "det är ditt ansvar att se till att du vet vad tentan innehåller". Jag försökte på alla möjliga sätt att försöka lösa det på plats med att jag ex. kunde få svara på de få frågor som gällde från den kursboken vi hade. "Det är upp till dig att välja om du vill skriva tentan eller inte" var hans svar vad jag än sa. Självklart kunde jag inte skriva en tenta som jag inte förstod någonting av. Han var fullkomligt omöjlig att prata med. Jag försökte förklara min situation om att det är pga sjukdom som jag ligger efter med tentan så han inte trodde att jag bara struntat i den, men då avbröt han mig och sa att "varför du ligger efter med tentan bryr jag mig inte om". Så himla omänsklig och fruktansvärt jobbig människa! Han vägrade ta på sig att han hade kunnat nämnt detta i mailen vi skrivit, allt var mitt fel. "Nästa omtentatillfället är i mars. Jag skickar info om de nya böckerna och alla inspelade föreläsningar från årets kurs." Jag är alltså enligt honom tvungen att "gå om" kursen. 

Tentavakterna var så förbannade och tänkte anmäla detta till rektor. De tyckte att jag skulle göra detsamma. Så här får det bara inte gå till tyckte dom. 

Helt seriöst. Om det så vore mitt ansvar att ta reda på om det är något nytt innehåll så tycker jag ändå att läraren kunde berätta det i vår mailkonversation eftersom jag nu inte förstod bättre och frågade. Enligt mig är det svårt att fråga något som man inte vet någonting om.

Jag grät hela vägen hem från skolan, och jag gråter aldrig. Jag kände mig så himla sårad och jag ville bara vika in. Jag orkar inte mer. Jag orkar inte kämpa varje sekund av livet längre. Jag orkar inte kämpa för att bli frisk. Jag orkar inte kämpa för att vara glad och positiv fast allt är skit, svart och dåligt. Jag orkar inte försöka vara en bra människa längre. Jag orkar inte kämpa för att ta mig upp ur sängen, ta mig ut på promenad, se till att äta, försöka att inte förfalla, leva ett "vanligt" liv. Jag orkar inte kämpa för att ta den där jäkla examen. Jag skiter i den. Jag skiter i allt. 

Varje dag ligger jag precis på bristningsgränsen. Bägaren vill rinna över hela tiden men jag kämpar och kämpar och kämpar för att hålla ihop allting. Jag vill bara ligga kvar efter den här käftsmällen och inte resa mig igen. Hade det här varit vilken tenta som helst för vem som helst hade det såklart inte varit lika stor big deal. Men allt i mitt liv blir ett projekt med mediciner och sånt. Sen när det blir grej på grej på grej så blir ju allt en stor grej tillslut. Hade det bara varit tentan kanske jag hade skakat av mig det bättre, men jag tycker att det är saker precis hela tiden... 

Fuck livet idag. Jag tänker ligga kvar i sängen hela dagen och inte visa mig för livet. Det kanske är lättare att undvika käftsmällar då. Jag pallar inte mer motgångar nu.