Jag fick världens mest udda telefonsamtal på förmiddagen.. Jag får väl förklara det utförligare någon annan gång när jag vet hur jag kan gå tillväga för att inte "förvärra situationen", men just nu vill jag bara be om ursäkt till er individer som tagit illa vid sig och som känt sig träffade. Det sista jag vill är att såra någon annan person. Jag är på riktigt, från hjärtat, ledsen över att jag har gjort någon illa och jag ber så hemskt mycket om ursäkt, hundra gånger om. Förlåt!

Men jag har alltid sagt att min blogg är MIN blogg där jag uttrycker mina tankar, känslor och åsikter. Jag kan förstå att man ibland kan känna sig träffad över människors åsikter och tankar, och just i det här fallet är det mycket möjligt att jag till och med har gått över gränsen. Jag säger inte att jag har gjort det, men möjligheten finns ju.. Men jag står för varje ord jag sagt och skrivit och jag har absolut inte gjort det bakom ryggen på någon. Min blogg finns tillgänglig för alla att läsa och den är lätt att hitta för de som vill. Jag har till och med pratat öppet om bloggen i sammanhanget och jag tänker alltid på att allt jag skriver kan läsas av personen/personerna/professionerna i fråga. Sen har jag även pratat om det som skrivits på bloggen personligen med flera av "de inblandade" i fråga så det jag skrivit på bloggen har liksom aldrig varit något hemligt för någon. Men som sagt. Jag är en ganska "hård", rak och "manlig" människa och det är många som tycker att det är jobbigt att man är så och självklart kan det ibland bli så att man trampar någon på tårna som är betydligt känsligare av sig än en själv. Att jag bara beskriver hur jag personligen upplever något och utifrån det lyckas få vissa att känna sig träffade borde ju bara betyda att min upplevelse tydligen är nära verklighet. Eller? Varför ta åt sig så hårt om det nu inte stämmer, och om det stämmer, vad finns det då för farligt med att nämna det högt?

Jag är alltid noga med att inte avsiktligt såra någon, inte skriva om människor personligen eller använda namn här på bloggen. Allt för att inte gå till personangrepp vilket jag tycker att är otroligt lågt, om man nu inte förtjänar det. Men det är inget sådant jag varit ute efter i det här fallet. Jag har absolut inte varit ute efter att kränka någon. Det som skrivits här på bloggen är enbart egna åsikter om hur just jag har upplevt någonting. När jag skriver om något generaliserar jag alltid och jag skulle aldrig peka ut en enskild individ i det här sammanhanget utan allt är helt generellt utifrån hur jag själv upplevt situationen.

Men jag har aldrig påstått att jag är perfekt och kommer aldrig göra det.. Jag mår oftast inte alls särskilt bra pga att jag är sjuk och går med ständig smärta dagligen. Självklart resulterar det i att man är mer lättretlig, mer förbannad, mer hårdhudad och kanske också blir lite mer osmidig ibland. Det är ingen ursäkt men det är en förklaring.

Självklart kan jag inte göra alla tillags och det har aldrig varit mitt mål heller. Vi är alla olika människor som känner, tänker, beter sig och fungerar olika. Vissa gillar mig, vissa avskyr mig, andra har ingen åsikt om mig, många bryr sig säkert inte ens om att jag existerar över huvud taget och så finns det några som är intresserade och bryr sig om mig och mitt lilla liv. Man kan inte bli omtyckt av alla, så är det. Och man kan inte tycka om alla. Så är det också.

Sen kan jag tycka att det är komiskt att vuxna människor springer till "mamma och pappa" istället för att ta det uppkomna problemet med mig personligen. Det känns som ett sånt där tjafs man hade i sandlådan.. Men återigen; alla människor fungerar olika och även om jag aldrig skulle göra så måste man ibland acceptera att vi alla är olika. Om någon nu blev så psykiskt nedbruten av mina åsikter så är det väl bra att man får proffesionell hjälp av den skada jag orsakat.

MEN! Det finns ju något som heter yttrandefrihet här i Sverige. Jag har enligt lag rätt att uttrycka mig precis hur jag vill om vad jag vill. Det verkar inte som att alla vet vad det är för något så jag klistrar in ett citat kring vad yttrandefrihet betyder och innebär:

"Yttrandefrihet omfattar en frihet att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar friheten på följande sätt: "Var och en har rätt till [...] yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser"."

Så vad är min slutsats?
1. Detta har varit en av de mest konstiga/komiska dagarna på länge.
2. Vuxna människor som frivilligt går in och läser på min blogg om vad jag har att säga borde klara av att ta 26-åriga Evelina Nilssons lagliga rätt att uttrycka känslor, tankar och åsikter.
3. Att sjukvården än en gång lyckas sjunka så lågt att de tagit ett nytt rekord i fiaskokategorin. Man slutar aldrig förvånas..
4. Att sjukvården "portar" en patient enbart utifrån vad som skrivits på min blogg är det största skämtet på länge (ingenting är borttaget utan allt som någonsin skrivits som rör denna soppa finns kvar här på bloggen för samtliga att läsa).
5. Att det landstingsägda sjukhuset Akademiska aktivt fryser ut och "mobbar" en patient och uppmanar patienten att inte komma dit under den resterande tiden för att det inte passar sig. För att sjukvården tydligen valt sida och för att det är dem emot mig nu.
6. Att jag blev nekad till att förklara mig och be om ursäkt till de "sårade" för att det bara skulle göra saken värre om jag dök upp. Den här veckan behövdes tydligen för att läka de sår som min blogg orsakat vissa och det passade sig inte att jag var där då.. Väx upp för tusan! Hur kan ett sjukhus ta parti i en sån här fråga..?
7. Att Akademiska inte ens kan ta kritik från en patient är nästan det konstigaste med hela denna geggan. Att bli kränkt av en patients upplevelse och åsikter??!

Jag har mått så sjukt dåligt i flera år och jag gör det fortfarande. Jag har hoppats så innerligt på att detta skulle bli vändpunkten för mitt liv, att de skulle lyckas göra mitt liv lite drägligare. Och så kommer sjuka patienten Evelina till sjukhuset och hoppas, hoppas att de äntligen ska få henne att må liite bättre. Men tyvärr har de inget nytt att tillföra; hon har redan provat alla deras "knep". Patienten Evelina blir extremt besviken. Det gör att hon håller på att sprängas av sorg över att "den bästa sjukvården" i Sverige inte har mer att komma med och utifrån sitt dåliga mående, sin fruktansvärda dagliga smärta, sina mängder mediciner, sin fruktansvärda känsla över att vara sjukskriven och pga sin brist på energi.. Detta gör att alla känslor måste ta vägen någonstans. Som på en blogg till exempel. MIN blogg! Där finns det möjlighet att spy ur sig känslor som man inte vill eller kan göra av någon annanstans. Men att inte ens sjukvården kan ha förståelse för det bevisar ju vilken katastrofal sjukvård vi verkar ha i Sverige. Vilken lärare eller rektor skulle någonsin slänga ut en elev från skolan för att hon sagt fula saker till sina klasskamrater och varit missnöjd med undervisningen? Ingen!

På riktigt. Jag väljer mina strider och oftast väljer jag bort dem pga att jag mår sjukt dåligt och för att jag har såå lite energi i min kropp. Men det här är definitivt en strid jag tänker ta och det är ett skämt att det är sjukvården som dragit igång den. Jag tänker inte ta striden med er som tagit illa vid sig även om jag inte alls förstår hur man orkar göra en höna av en fjäder (och därefter springa till mamma och pappa och skvallra). Jag är självklart fortfarande ledsen över att jag sårat dig/er. Så förlåt igen! Men Akademiska.. Kom igen?!?!? Att utestänga en patient på sjukhuset tills vidare..? Jag förstår att detta inte kommer lösa någonting men nu har jag iaf fått förklarat mig. Och återigen fått använda mig av yttrandefriheten på MIN blogg!