Jag myser med Josefin nu de sista dagarna.. Tänk att hon snart åker tillbaka till LA! Blä vad jag kommer sakna henne. Fast jag är otroligt glad för hennes skull också såklart. Dessutom är jag megastolt eftersom hon fått ett stipendium (topp 3 bästa betyg av alla studenter) på otroliga 100'. Men hon är mer än värd detta som hon har kämpat detta år. Jag är övertygad om att hon kommer ta sig dit hon vill. Än en gång bevisar hon att allt är möjligt om man är beredd att kämpa för att ta sig dit! 
(Ursäkta för alla olika färger och former på korten men jag har fullt i min telefon så vissa är från snapchat, och vissa är från de andras telefoner.. Det ser extremt rörigt ut. Just saying.) 

Idag när vi ätit frukost och städat ur lite i stugan så blev vi bjudna på lunch hos farmor; spottsoppa. Det var såå längesedan men lika gott som jag mindes det! Lovely.