Nu har det snart gått tre veckor sedan operationen. Jag läker ihop fint och nu har jag bara små söta plåster på för att inte riva upp det. Jag har inte varit försiktig med mina tidigare ärr men de här ska jag ta hand om. De här är större än de senaste och jag vill inte att de ska synas mer än vad de måste så jag ska göra vad jag kan.. Det blir plåster på hela sommaren så fort jag är i solen! 

Jag hade ju hoppats på att jag skulle känna mig som en ny människa efter operationen. Inget ont, full av energi och bara allmänt "frisk". Jag har liksom gått och väntat på den här operationen och på en vändpunkt - att få bli bra - fast jag innerst inne vet att det aldrig kommer hända. 

Jag känner mig egentligen ganska mycket som innan. Men de är väl tur att de rensar bort innan det hinner förstöra alltför mycket.