Vi hade en väldigt trevlig kväll igår hos Ditte. Vi åt god middag och pratade och skrattade hela kvällen lång. Tack bästa Vila för en trevlig kväll!

Men sen kom min idiotmage och förstörde allt. Jag fick så himla ont på slutet och när vi skulle åka in till stan ville jag bara sätta mig och gråta för det gjorde så ont. Snälla Sofia skjutsade hem mig och sen tillbringade jag natten med citodon i badkaret, med värmedyna och i fosterställning. Jag är så fruktansvärt trött på det här så det finns inga ord! Och sjukhuset säger bara att det inte finns något att göra för att få bort smärtan förrän den dagen jag är redo att ta bort min livmoder. Och det känns så himla mycket mer hopplöst när jag inte ens kan få någon hjälp; det finns inget att göra! Citodon är liksom den bästa hjälpen de kan ge och det är ju ingen bra lösning.

Jag har ont idag med och det finns ingen energi till att göra någonting. Jag är så himla fruktansvärt galet less! Hopplöst är vad det känns idag. Men det blir bättre, det vet jag.